onsdag 5 oktober 2011

DT-presentation Annette/Mackan

Lite om Annette/Mackan
Jag heter Annette Voigt och kallas Mackan i scrapsammanhang.
Jag är född -62 och inte alls gammal! (de där sista orden snodde jag från Pysselinas presentation :-))
Jag bor med min man Ulf, som jag träffade för 21 år sedan, och våra barn Erik, David och Nellie. De är 13, 9 och 7 år. Vi bor i en villa i Helsingborg.
Jobbar som produktutvecklare för barnböcker, ett roligt jobb.

Vad fick dig att börja scrappa och när började ditt intresse?
Min mor arbetade som textillärare, så ända sedan jag var liten har jag hållit på med olika sy- och kortprojekt. På den tiden använde jag mig av ”man tager vad man haver”. Det var en kompis som hade börjat med scrapbooking och hon tipsade mig. Min första lo gjorde jag till en tävling på Svensk Scrapbooking, det var 2008. Den lo:n är kanske inte något jag är jättestolt över i dag…
När barnen var mindre var scrappingen ett andningshål i tillvaron och så är det fortfarande.

Vad inspirerar dig?
Jag blir inspirerad av allt möjligt. Jag jobbar gärna efter en skiss, eller så blir jag inspirerad av bloggar eller scraptidningar. På jobbet kan jag se ett snyggt bokomslag och tänka att jag skulle vilja göra en likadan layout.
Jag börjar nästan alltid med fotot och utgår från den färgskalan. Ser jag ett snyggt motiv tänker jag genast att jag vill scrappa det, oftast barnen men också platser och föremål.

När scrappar du som bäst?
På kvällen när det är lugnt i huset. Det kan också funka att åka på scrapträffar, men då vill jag gärna att man ska kunna handla scrapsaker när man är där. Det känns betryggande att man kan handla vad man tänker att man vill ha för stunden. 

Var scrappar du?
Jag har en scrapvrå i vår tvättstuga i källaren. Där ligger alltid påbörjade saker framme, men det gör ju ingenting. Här är ett unikt tillfälle när det är undanplockat.


Vad skapar du helst?
Jag gör mest layouter, men även kort. Jag älskar rivna kanter. Har haft en väldig knappförälskelse, men den har avtagit något.

Varför är scrapping så roligt?
Jag får utlopp för kreativitet, något som jag gör bara för mig själv (även om barnen förhoppningsvis uppskattar alla lo:s som finns på dem). Det var en sådan ahaupplevelse när jag hade gjort min första lo. Att man hittade en sådan häftig hobby mitt i livet.
Tillvaron är oftast väldigt stressig, men när jag sätter mig vid scrapbordet infinner sig lugnet.
Scrappa på!





Besök gärna min blogg: mackan-scrap.blogspot.com



3 kommentarer:

Lina sa...

Välkommen hit!

Mikaela sa...

välkommen!! vilka underbart fina LO's!

Anonym sa...

Vilka fina kort!